Operation…..igen….

Pissväder ute idag, men gött att isgatan regnar bort. Vi har haft alldeles för lugna dagar det senaste så idag hade vi bestämt promenad med Carro och hennes två shelties vid Kyppesjön. Har fått skav i halsen och en förkyldning är nog på g, men det vara bara att pälsa på sig för hunden måste ut. Blev 1,5 timmes promenad och både vi och hundarna såg ut som dränkta katter när vi kom till bilen 😉 Torka av Eros innan jag satte han i bilen och såg då att hans vårta på vänster framben har blivit större och även ”skavd” mot snön 😦

Upptäckte denna för ca halvåret och har kollat upp den hos veterinären och kom då överens om att jag skulle hålla koll på den så den inte blev större. Har haft koll på den och den har växt och det senaste har den även gått från svart färg till brun så nu blir det till att ta bort den efter storhelgen. Den sitter fast såpass lite i huden att operationen fortfarande inte blir så omfattande så passar på att ta den så fort som möjligt för att slippa en större operation.

De som känner till Eros vet ju att han har minst sagt gått igenom det mesta vilket gör att jag drar mig ifrån att söva ner honom, men vårtan sitter dumt till och den börjar även störa honom. Fy, vill verkligen inte att han skall behöva utsättas för fler operationer, men har ju inget val. Planer går i stöpet vad gäller lite kurser och tävlingar, men bättre att ta det nu i början av året så är vi säkert på banan innan tävlings säsongen drar igång igen (måste tänka positivt att allt kommer att gå bra). Är så jäkla less på allt som har med sjukdom & veterinärer att göra. Vad som har gjorts på min älskade skäggfarbror är:

* Drog två tänder i överkäken som valp, då han har underbett, så tänderna skulle få plats.

* Kastrera honom som tur i oturen blev startskottet till allt annat 😦

* Han kvickna aldrig riktigt till efter kastrationen och då upptäckte man vätska i lungor och buk som berodde på främmande föremål i högra lungan.

* Han blev inlagd med drän i lungan, där vätskan fylldes på över natten, beslut var antingen avlivning eller operation, han var då runt året. Hade daglig kontakt med veterinären som svara när jag fråga hur han mådde ” Ja, han går ju med på kisseturer, men han är ju inte superpigg vilket inte är så konstigt med tanke på att vätskan fylls på hela tiden.” Eros hade livsviljan kvar som gjorde att jag valde operation.

* Operation på höger lunga är gjord där ca 10-15 % av lungan är borttagen.

* Ett flertal efterröntgen gjordes, massa medicin och rehabilitering med massage och olika övningar kämpade vi på med hemma då han tappa 3-4 kg under veckan han var inlagd.

* Dåligt immunförsvar ledde till hudproblem.

* Analsäckarna börja krångla som gjorde att vi operera bort dom, då jag inte var populär som matte tillslut av att behöva tömma dom 😦

* Strul med tassen där friskvård/veterinär besök m.m fortfarande pågår.

* Sist men inte minst denna jäkla vårta.

Ja, vad ska man säga? Jag hade gärna valt en annan väg att lära mig om medicin och sjukdomar framför allt en väg som inte hade vart så dyr 😦 Trots alla dessa dippar under hans snart 5-åriga liv så har han en grym vilja till att kämpa och leva livet. Mellan dalarna så har han presterat en hel del och är viltspårchampion, vi är i ho 2(1 pinne) & ag 2 och har ett 1:a pris i lydnadsklass 1 och mer resultat skall det bli 😉

Idag mår han bra, han är pigg och busig som få. Han älskar att träna och det är full rulle på honom och jag blir varm i hjärtat över att han är kvar i mitt liv. Efter lungoperationen så har han en annorlunda andning som ibland gör att jag blir väldigt orolig, framför allt när han sover, men jag har gjort och kommer att göra med jämna mellanrum röntgenkontroller på lungorna för att få bekräftat att allt står rätt till. Detta känns extra viktigt eftersom jag tränar och tävlar honom såpass mycket, något som jag inte plockar bort förrän han säger till mig 😉 Vi tycker om det för mycket båda två för att han inte skall få göra det, men det kanske blir till att begränsa det till lite mer stillsamma grenar som lydnad, rallylydnad och freestyle när han blir äldre 😉

Det som jag velar med är agilityn, då det är såpass ansträngande, men att plocka bort det helt känns inte ok eftersom Eros bara älskar det! Eventuellt blir det att köra bara hoppklass, men det är i första hand för hans tass och knäs skull, alternativt att vi bara kommer att träna agility så vi kan köra på låg höjd. För Eros spelar det ju inte någon större roll om det är träning eller tävling bara han får köra det 😉 Det är mer jag som tycker det är tråkigt att missa allt som hör till agilitytävlingar, men hälsa och välmående går alltid först. Dock är detta inte något jag egentligen behöver bestämma än eftersom jag har fått klartecken på att han kan köras fullt ut 🙂

Han höll på att lämna mig alldeles för tidigt. Kämpar han, kämpar jag. Tills döden skiljer oss åt ♥

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s